5.8. Fiskprojektet; faktorer som inverkar på rommens befruktning, kläckning och tidiga yngelutveckling

Under de sista verksamhetsåren har Stiftelsen diskuterat nya ämnesområden för sitt stöd av östersjöforskningen. Fiskbiologin har i vissa avseenden försummats, speciellt faktorer som inverkar på fiskrommens kläckning och den därpåföljande fiskynglens utveckling i skärgårdsområdet. En öppen fråga under en längre tid har varit orsaken till de stora skillnaderna hos de olika årsklasserna av vissa skärgårdsfiskar, speciellt abborre och sik. En av orsakerna till de stora fluktuationerna hos abborrens olika årsklasser synes vara havsvattnets avsevärda temperaturvariationer under försommaren då rommen kläcks och fiskynglen utvecklas. Kallt väder med uppvällande vatten torde vara destruktivt för den nya årsklassen (enligt prof. Hannu Lehtonens studier).

Avgörande för olika fiskarters anpassning till Östersjöns bräckta miljö är de kritiska skeden som infaller vid rommens befruktning och kläckning samt utvecklingen i det tidiga yngelstadiet. I detta skede spelar salthalt och temperatur en avgörande roll och flera sötvattensarter lever på gränsen till sina förekomstmöjligheter i den salthalt (ca 6‰) som förekommer i våra kustvatten. Stiftelsen har år 1999 stött Jorma Kohos forskning över vilka faktorer som reglerar sikrommens kläckning och yngelutveckling i skärgårdsvattnen runt Hangö udd. Arbetet består av in situ-observationer och akvarieexperiment. För experimenten skaffades lekmogen sik. Lekmogna fiskar påträffades emellertid endast på norra sidan om Hangö udd, en intressant men svårförklarad iakttagelse som borde studeras. Sikrommen befruktades i Tvärminne och flyttades till Trollböle fiskodlingsanstalt för vidare utveckling. Olika faktorers, bl.a. ljusets inverkan på ynglens utveckling studerades. Experiment gjordes över hur predatorfiskar konsumerar sikyngel. Därvid konstaterade Jorma Koho att såväl små abborrar som mörtar och gärsar åt sikyngel. Abborren var effektivast, men mört och gärs kunde äta även om natten. Jorma Kohos målsättning är att skapa en modell för olika faktorers inverkan på fiskpopulationers utveckling och beståndsstorlek. Han presenterade 1999 sina resultat vid en internationell kongress vid Michigans universitet i U.S.A.