5.6. Fladaprojektet

Studierna av de västnyländska fladornas och glonas vattenvegetation samt de olika fladastadiernas utveckling inleddes redan sommaren 1978 på initiativ av professor Hans Luther. Riggert Munsterhjelm inledde arbetet med pro gradu-studier. Fladastudierna har han fortsatt 1986, 1990 och 1991 samt sedan november 1997 då han fått stöd av Stiftelsen för att slutföra sin doktorsavhandling. En mer detaljerad beskrivning av fladornas natur ingår i Stiftelsens rapport (1989: 25-27).

Som forskningsobjekt har östersjöskärgårdarnas inre grunda havsvikar blivit mycket aktuella. De av landhöjningsprocesserna förorsakade naturliga morfologiska utvecklingsförloppen från öppna vikar till efterhand allt mer avsnörda inre vikar, s.k. flador och slutligen till från havet isolerade glon utgör ett mycket intressant ekologiskt utvecklingsförlopp. Till följd av att organismsamhällena är enkla och välavgränsade, erbjuder flador och glon speciella möjligheter till studier av organismernas miljökrav och begränsningar samt utredning av arternas ekologi, biologi och konkurrensförhållanden. Emellertid hotar den utbredande villabebyggelsen att förstöra fladaområdena och därför är forskning och skyddsåtgärder synnerligen aktuella. Riggert Munsterhjelm har klarlagt de olika utvecklingsstadierna, deras succession och vegetation och utvecklat en klassificering 1997 (Acta Bot. Fennica 157: 1-68) som numera tillämpas på andra håll och som tjänat som utgångspunkt för olika undersökningar. Munsterhjelms arbeten och klassificering har väsentligen bidragit till att definiera miljöerna, deras status i natur- och habitatssammanhang samt till evalueringen av deras skyddsvärden.

Åren 1986 och 1987 utförde Jan Ekebom grundläggande studier över fladornas kemiska förhållanden och de mikroskopiska algernas betydelse. Materialet är dokumenterat i hans pro gradu-arbete. Tyvärr har dessa studier icke fortsatts, men de utgör en god bas för fortsättningen.

År 1998 och 1999 utfördes ett EU-stött projekt "Miljötillstånd i grunda havsvikar - metodikutveckling" i Upplands och Stockholms skärgårdar (Uppsala universitet), på Åland (Åbo Akademi, Husö Biologiska station) samt i den västnyländska skärgården (Tvärminne zoologiska station). Riggert Munsterhjelm involverades i projektet som i väsentliga avseenden utgick från hans fladastadieklassificering.

Munsterhjelm har i sina studier inkluderat vattenvegetationsstudier i Pojoviksområdet för att göra jämförelser med de för Österjön grundläggande vattenväxtstudier i området som Hans Luther utförde på 1930 och 1940-talen. Dessa studier kommer ha ha stort värde med tanke på de stora förändringar som sedan 1950-talet skett i öppna Östersjön och skärgårdsvattnen.

Inom fladaprojektet har ett par pro gradu-arbeten utförts, några är i gång och material bearbetas. Riggert Munsterhjelms viktigaste publikationer utgör arbetet 1987 (Geological Survey of Finland, Spec. pop. 2: 55-61) samt det ovan nämnda arbetet från 1997. Därtill har han publicerat flera populärvetenskapliga artiklar. (Här bör beaktas att han bara tidvis forskat emedan han i huvudsak utövat konstnärsverksamhet).