4. Verksamheten 1989-1999

Under Harri Kuosas ledning fortsatte Pelag II-projektet vilket avslutades 1990. Inom projektet arbetade flera licentiander och doktorander vars publikationsverksamhet helt riktades till internationella serier med referee-behandling. Pelag II-projektet, vilket senare delvis fortsatte som ett projekt i det s.k. SILMU-projektet (klimatförändringens eventuella inverkan på östersjöekosystemet) under Harri Kuosas ledning, samlade ett stort forskningsmaterial. Under hela 1990-talet bearbetades detta material vilket resulterade i flera publikationer och akademiska examina.

År 1990 satsades resurser även på algtaxonomiska studier. De ekofysiologiska studierna av bottendjur fortsattes av Magnus Lindström.

År 1991-1994 riktades resurser på makroalgsundersökningar; blåstången och övriga makroalger och faktorer som reglerar årliga variationer i deras förekomst och dominans. De av Guy Hällfors ledda algtaxonomiska studierna fortsatte liksom undersökningar över heterotrofa organismer och kväveproblematiken i ekosystemet. Studierna över bottendjurens ekofysiologi fortsatte under Magnus Lindströms ledning. Det internationella forskarutbytet var synnerligen aktivt. Resurser fördelades till forskare för att fullfölja tidigare gjorda fält- och exeperimentella studier under Pelag-projektet.

År 1995 påbörjades ett zooplanktonprojekt under ledning av Markku Viitasalo. Målsättningen var att utreda mesozooplanktonets roll i kolflödet i det pelagiska ekosystemet. I studierna ingår även de pelagiska fiskarnas interaktion med zooplanktonet. Studier över makroalgers ekologi och flagellattaxonomi fortsatte liksom arbetena med bottendjurens ekofysiologi. Stipendier för år 1996 riktades mot samma målsättningar.

År 1997 beslöt Stiftelsen att stöda zooplanktonprojektet (EZECO-projektet 1997-1999) som leddes av Markku Viitasalo. Inom projektet arbetar flera licentiander och doktorander för att utreda olika processer och reglerande faktorer i zooplanktonsamhällets struktur och funktion. Under 1997 och 1998 fortsatte makroalgsstudierna; utredning av faktorer som reglerar blåstångens kolonisation, förökning och förekomst längs Finlands kust samt orsakerna till makroalgenas fluktuationer olika år. Även fladastudierna, de algtaxonomiska studierna och bottendjurens ekofysiologi fortsatte 1998.

Under senare delen av 1990-talet sökte Stiftelsen nya målsättningar inom östersjöforskningen. Som ett aktuellt forskningsområde framstod Östersjöns vinterekologi. Speciellt studier av organismsamhällena i havsisen och i dess omedelbara närhet har fått understöd. Johanna Ikävalko med forskningsgrupp har etablerat internationella kontakter och även deltagit i forskningsresor till Antarktis och Grönlandshavet. Tillsammans med forskarna från Institutionen för Polarekologi vid Kiels universitet har isekologikurser hållits i Tvärminne tillsammans med forskarna från Helsingfors universitet.

År 1999 satsade Stiftelsen även på studier av faktorer som reglerar fiskrommens och yngelstadiets utveckling i skärgårdsvattnen. I östersjöområdets väderlek och i havsvattnet uppträder stora årliga variationer under vinter och vår. Av allt att döma synes dessa vara avgörande för en lyckad lek och utvecklingen av de olika årens sik-och abborrpopulationer.

Stiftelsens styrelse hade de sista åren noterat att långvariga stöd av projekt leder småningom till alltför rutinmässig forskning varvid ingen förnyelse av målsättning sker. För att förnya och aktivera östersjöforskningen i Tvärminne och erhålla nya friska målsättningar, beslöt styrelsen att långvariga projekt avslutas år 1999 och 2000. I samband med detta har Stiftelsen bett om nya forskningsuppslag, vilka torde utgöra en god bas för beslutandet om nya målsättningar för östersjöforskningen i Tvärminne från och med år 2001.