11. Framtiden

Under senare delen av 1990-talet har Stiftelsens styrelse diskuterat stödåtgärdernas målsättning i framtiden. Mycket långvariga projekt torde inte stödas i framtiden, utan perioden för större projekt torde begränsas till 3-5 år. Det förefaller som om kvantiteten och eventuellt kvaliteten på de vetenskapliga resultaten försvagas i alltför långvariga projekt.

År 1999 beslöt Stiftelsen att de pågående långvariga projekten avslutas detta år. Intresserade forskningsgrupper anmodades att inom mars 2000 inlämna forskningsuppslag (s.k. letters of intent) till Stiftelsen som diskussionsunderlag för Stiftelsens fortsatta inriktning av stödåtgärder för den huvudsakligen vid Tvärminne zoologiska station utförda östersjöforskningen. Ämnesområden som ej kan påräkna forskningsunderstöd, som t.ex. taxonomiska studier av östersjöorganismerna kan tänkas i fortsättningen stödas med mindre resurser.

Situationen i Östersjön kan inte anses ha utvecklats i positiv riktning. Efter det att begränsningen av de farliga miljögifterna DDT, PCB och kvicksilver förorsakat en påtaglig förbättring i Östersjöns biota, har diskussionen om miljögifter varit lam. Dock vet man att många farliga gifter förekommer i Östersjön (t.ex. dioxin) och att havsområdet belastas med nya. Det har varit mer aktuellt att diskutera eutrofieringen av havsområdena, uppkomsten av giftiga blågrönalgsblomningar och bottnens förstörelse till följd av syrebrist. De stora mängderna reducerade ämnen, såsom svavelväte, har magasinerats i östersjödjupen. De nya inflödena av syrsatt nordsjövatten har ej förmått förbättre situationen i Östersjöns djup utan en stor fosforreserv har där magasinerats. Diskussionen om man skall rena fosfor eller kväve eller båda har varit livlig. Denna utveckling torde påkalla många forskningsuppgifter för marinbiologerna i Finland.

För Tvärminne zoologiska stations del synes det viktigt att man satsar på grundforskning av östersjöekosystemet för att få en verklighetsbaserad kunskap om hur systemet fungerar, vad som reglerar processerna i systemet, hur belastningen och olika reningsåtgärder inverkar på systemet, detta för att kunna planera välmotiverade reningsåtgärder för beslutsfattarna i samhället. Härmed kommer även de ekonomiska aspekterna med i bilden.